Balen på Wisby Strand

Balen var lite si så där. Ganska kul. Men inte riktigt värt det ända ut i fingerspetsarna.

Vi halv två började man samlas på parkeringen vid Säve för att åka i kortege. Det tog ett tag och hitta rätt bil, en mörkröd mustang från sextiotalet. Vi hade en chaufför från fastlandet och han lyckades ta sig ut i den första omgången av bilar. Solen stod högt och det var otroligt varmt i full mundering med smoking, fluga, gördel och lackskor. Men så började det rulla och lite fläktade det i emellanåt. Vi blev bland de 25 första att komma till Almedalen. Det innebar att det skulle ta ytterligare en timme innan de andra kom ner dit. Sen blev det välkomstdrink på Wisby strand. Vi alla var bra hungriga efter allt åkande och nu skulle det bli mat!

Mellan förrätt och huvudrätt tog det 30 minuter och förrätten bestod av en bit knäckebröd med färskost till. En liten ensam bit kallrökt lax satt på kanten och vickade på stjärten. Huvudrätten bestod av en duktig bit kyckling, ett stänk av sås och 1/4 dels potatis. När jag till huvudrätten inte ville ha läsk och frågade efter cider såg servitören frågande på mig. Tydligen kunde inte Wisby strand erbjuda mig sådana utsvävningar. Men jag fick ett glas tranbärsjuice sen i alla fall.
Så det blev ju bra.
Efterrätten skulle vara chokladfudge- och hallonmoussebakelse med passionsfruktssås. Det blev en 4 centimeter bred och 6 centimeter lång trekant kladdkaka med grädde på. Och ett halvt hallon på toppen. Ett stänk av den vackra såsen kunde skönjas.

Sen skulle det dröja en bra stund innan vi kunde börja dansa. Men jag passade på att ta kort under tiden.

När det sedan skulle dansas var det samma band som hade spelat på avslutningen i nian på Klinteskolan. Inga superstjärnor, men helt okej. Tyvärr var det 750 personer på balen och de flesta ville väl dansa i början. Det blev inget av med det. Egentligen. Det var så fullt av folk att ingen kunde dra en vals eller bugg. Det blev mest lite hopp och skutt. Kanske en foxtrot i en egen liten cirkel. Detta pågick i typ en och en halv timme. Sedan framåt midnatt blev det mer klubbmusik.
jag gick med josse ned till vattnet. Det var en varm Gotländsk natt och havet låg spegelblankt under en orange horisont. Sedan gick vi barfota kilometern hem till henne. Hela tiden skrålade vi på barnvisor och låtar från Disney.

Ja, jag hoppade alltså barfota i smoking och fluga runt utanför hamnterminalen klockan ett på natten och sjöng på låten till bumbibjörnarna.
Och som vanligt har jag inget att skylla på.

Studenten

Nu är studenten tagen. Och visst är vi bra. Fy fan va vi är bra.

Hederlighet i vårt land.

När jag nu stod vid växelautomaten på Cityterminalen. Där vid toaletten på övervåningen ni vet. Jag skulle växla till mig en femma för att betala. Egentligen kunde jag bara ha hoppat över spärren. Jag är fattig student och hade lite bråttom. Men nä, jag krånglade upp mina pengar och växlade det till femmor och tior.

Medan jag höll på med det här kom en fader i 30-års åldern med sin dotter runt 3 år. Han tittade hastigt på växelautomaten och sa sedan: jag har inga pengar på mig men om du kryper under kliver jag över. Det var vad han sa till sin dotter.
Precis bakom honom kom en äldre herre. Han såg ut att vara runt 65 och hade vitt, kammat hår. Han hade kostym och blanka, svarta skor på sig. Efter en hastig blick på först växelautomaten och sedan på fadern och dottern mumlade han mest för sig själv: Nä, jag har inga pengar på mig heller. Sedan lyfte han upp ett ben för att försiktigt kliva över spärren.
Precis då, i det ögonblicket kom städaren som ansvarar för toaletterna och när han ser vad det håller på med går han hastigt fram och säger med myndig röst (med svag brytning på typ turkiska): Så där får ni inte göra!

Pappa och dottern tar det stora klivet in bland toaletterna och säger att "vi har faktiskt bråttom". Den äldre herren stannar till en kort stund med benet i luften. Han ser ut som han precis blivit påkommen med handen i syltburken. Han drar kvickt tillbaka benet, styr upp sina ansiktsuttryck och drar fram en femma från bakfickan. Han betalar och går in.

Jag betalar min femma efter honom och går in.

Sensmoralen i denna berättelse är att det finns tre kategorier hederliga människor. Människor som får landet Sverige att gå runt.
Dessa tre är först och främst arbetarna (städaren).
Sedan på delad andraplats kommer studenter och invandrare.

Vilka två som i denna saga är bovarna får ni räkna ut själva.